Uploaded May 2017 | Updated September 2026, 1 day ago
Swedish Lyrics:
Jag är så nöjd här med bara en hydda
fast guld och silver ej blivit min del
i himlastaden jag ska få än bättre med
silvermurar och guldpanel
KÖR:
Jag har en boning där strax bortom bergen
i livets land där vi åldras ej mer
där finns ej tårar allt i fullkomning strålar
ett härligt land där ej solen går ner
Igenom världen som pilgrim jag vandrar
jag går den stig som till himmelen bär,
och skulle stegen bli trötta och tunga
betyder mindre ty Gud har mig kär
Djupt i mitt hjärta en längtan jag känner
tänk att få vara därhemma en gång
och möta Jesus och alla de vänner
som lämnat jorden dess möda och kval.
Musik: Ira Forest Stanphill 1949 [Mansion Over The Hilltop]
Text: Ira Forest Stanphill 1949 "I'm Satisfied With Just A Cottage Below"
Svenska: "Jag är så nöjd här med bara en hydda" / "Jag har en boning"
Bibelvers: Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud; tron ock på mig. I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum. — Johannes 14:1-2
MP3 Source: amazon.com/Mansion-Over-The-Hilltop/dp/B007KB44MW
Text Source: youtube.com/watch?v=XwGcLJfSCJc
Liederschatz Videos & More Material: liederschatz.net
Swedish Lyrics:
Jag är så nöjd här med bara en hydda
fast guld och silver ej blivit min del
i himlastaden jag ska få än bättre med
silvermurar och guldpanel
KÖR:
Jag har en boning där strax bortom bergen
i livets land där vi åldras ej mer
där finns ej tårar allt i fullkomning strålar
ett härligt land där ej solen går ner
Igenom världen som pilgrim jag vandrar
jag går den stig som till himmelen bär,
och skulle stegen bli trötta och tunga
betyder mindre ty Gud har mig kär
Djupt i mitt hjärta en längtan jag känner
tänk att få vara därhemma en gång
och möta Jesus och alla de vänner
som lämnat jorden dess möda och kval.
Musik: Ira Forest Stanphill 1949 [Mansion Over The Hilltop]
Text: Ira Forest Stanphill 1949 "I'm Satisfied With Just A Cottage Below"
Svenska: "Jag är så nöjd här med bara en hydda" / "Jag har en boning"
Bibelvers: Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud; tron ock på mig. I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum. — Johannes 14:1-2
MP3 Source: amazon.com/Mansion-Over-The-Hilltop/dp/B007KB44MW
Text Source: youtube.com/watch?v=XwGcLJfSCJc
Liederschatz Videos & More Material: liederschatz.net
![Battle of Rebirth [Star Wars]](https://i.ytimg.com/vi/ybPbVRt-x-8/mqdefault.jpg "Battle of Rebirth [Star Wars]
Herz-Verlag, January 25, 2018
Now there is the battle of rebirth in the processes of transformation. What is planted in the seed must unfold. The old consciousness of the seed to remain always just a seed, small and inconspicuous, must first die and rise again into the consciousness of its destiny, for example to be an oak tree. Im an oak tree, says the seed, and everything laughs. What are you? An oak tree? and the world laughs at the caterpillar: What are you? A butterfly? And even the caterpillar then laughs at itself and fights in its consciousness against the destiny of being a butterfly by looking at itself, remaining in its apparent condition. And man remains in this condition far too often, and his little faith becomes unbelief, because so many remain in unbelief and do not want to let themselves be converted into the new, into the original destiny of divinity, but rather would see it condemned to the norm of the natural instead of the supernatural life in Me, having condemned themselves to it.
Original German:
Nun gibt es bei den Umwandlungsprozessen den Kampf der Neuwerdung. Das, was im Samen angelegt ist, muss sich entfalten. Das alte Bewusstsein des Samens, nur und immer nur ein Same zu bleiben, klein und unscheinbar, muss erst sterben und auferstehen in das Bewusstsein seiner Bestimmung, zum Beispiel eine Eiche zu sein. Ich bin eine Eiche, sagt der Same, und alles lacht. Was bist du? Eine Eiche? und die Welt lacht über die Raupe: Was bist du? Ein Schmetterling? Und selbst die Raupe lacht dann über sich selbst und kämpft in ihrem Bewusstsein gegen die Bestimmung, Schmetterling zu sein, indem sie auf sich selbst schaut, in ihrer augenscheinlichen Verfassung verharrt. Und in dieser Verfassung verharrt der Mensch zu oft, und sein Kleinglaube wird zum Unglauben, weil so viele im Unglauben verharren und sich nicht in die neue bzw. alte Bestimmung zur Göttlichkeit einkehren lassen wollen, sondern sie zur Norm des natürlichen, statt übernatürlichen Lebens in Mir verdammt sehen wollen, weil sie sich selbst dazu verdammt haben.")
