Virkesberedning - Rekonstruktionen av Södra Råda medeltidskyrka Hantverkslaboratoriet 2026-09-19 | Virkesberedning - Rekonstruktionen av Södra Råda medeltidskyrka
BVA50 Jennie Sjöholm Hantverkslaboratoriet 2025-09-25 | Intervju med universitetslektor Jennie Sjöholm för 50-årsjubileet av Byggnadsvårdsåret 1975.2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret, European Architectural Heritage Year 1975. Syftet var då att göra allmänheten medveten om de oersättliga värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer räddades.Läs mer om Byggnadsvårdsåret 1975 här: https://bva50.se/
BVA50 Björn Svantesson Hantverkslaboratoriet 2025-06-18 | Intervju med masterstudenten Björn Svantesson för 50-årsjubileet av Byggnadsvårdsåret 1975.2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret, European Architectural Heritage Year 1975. Syftet var då att göra allmänheten medveten om de oersättliga värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer räddades.Läs mer om Byggnadsvårdsåret 1975 här: https://bva50.se/
BVA50 Bosse Lagerqvist Hantverkslaboratoriet 2025-05-22 | Ett lite längre avsnitt! Intervju med Bosse Lagerqvist för 50-årsjubileet av Byggnadsvårdsåret 1975.2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret, European Architectural Heritage Year 1975. Syftet var då att göra allmänheten medveten om de oersättliga värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer räddades.Läs mer om Byggnadsvårdsåret 1975 här: https://bva50.se/
Rensning och sådd av höstvete på Stensjö by Hantverkslaboratoriet 2025-05-02 | I kulturreservatet Stensjö by visar Hans Nilsson rensning av utsäde med kastvanna och sådd av vete på åker för hand, något han lärt sig genom familjen. Hans sätter vikten av sådden i en historisk kontext samt beskriver hantverket och redskapen han använder. Filmen är inspelad 2021 som en del av projektet Utvecklande skötsel i svenska kulturlandskap, ett samarbete mellan Hantverkslaboratoriet, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Kalmar län.
BVA50 Tina Westerlund Hantverkslaboratoriet 2025-04-24 | Intervju med Tina Westerlund för 50-årsjubileet av Byggnadsvårdsåret 1975.2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret, European Architectural Heritage Year 1975. Syftet var då att göra allmänheten medveten om de oersättliga värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer räddades.Läs mer om Byggnadsvårdsåret 1975 här: https://bva50.se/
BVÅ50 Husen, historien och framtiden 50 år av byggnadsvård Hantverkslaboratoriet 2025-03-21 | Intervjuer med deltagare på konferensen Husen, Historien och framtiden - 50 år av byggnadsvård på Kronhuset i Göteborg 25 februari 2025.2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret, European Architectural Heritage Year 1975. Syftet var då att göra allmänheten medveten om de oersättliga värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer räddades.Läs mer om eventen kopplade till Byggnadsvårdsåret 1975 här: https://bva50.se/
Historiska färgskikt - en dokumentationsmetod Hantverkslaboratoriet 2025-03-20 | Konservator Per Mattsson har intervjuats av Hantverkslaboratoriet enligt konceptet Hantverkare emellan, där hantverkare talar med hantverkare om hur olika arbetsuppgifter utförs. I denna intervju talar traditionsmålare Arja Källbom med Per Mattsson om den metod han har utvecklat för att göra färgdokumentationer genom att studera en genomskärning av en uttagen provbit. Dokumentationernas syfte är att bestämma kulörerna på de olika historiska färgskikten från det äldsta fram till dagens skikt. Intervjun genomfördes i Gävle 2024. Länsstyrelsen Gävleborg har finansierat arbetet med intervjun och den färdiga filmen utgör en del av ett större dokumentationsprojekt, som utförs av Länsmuseet Gävleborg, gällande Per Mattssons färgdokumentationer.https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg.htmlhttps://lansmuseetgavleborg.se/
BVÅ50 Gunnar Almevik Hantverkslaboratoriet 2025-02-21 | Intervju med Gunnar Almevik för 50-årsjubileet av Byggnadsvårdsåret 1975.2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret, European Architectural Heritage Year 1975. Syftet var då att göra allmänheten medveten om de oersättliga värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer räddades.Läs mer om Byggnadsvårdsåret 1975 här: https://bva50.se/
Roger Sköld: Småskalig tjärframställning i Borensberg Hantverkslaboratoriet 2024-03-13 | Projektet Småskalig tjärframställning och förmedling genomfördes vid Hantverkslaboratoriet/Göteborgs universitet under perioden 2021-2023 i samarbete med Linköpings stift och Västerås stift. Projektet har finansierats av Riksantikvarieämbetet, via Länsstyrelsen Dalarna, och Svenska kyrkan. De föredrag som presenteras här sändes som webbinarier i mars 2023 och var öppna för allmänt deltagande.
David Pettersson: Dålig tjära, dåligt underhåll eller en kass projektör? Hantverkslaboratoriet 2024-03-13 | Projektet Småskalig tjärframställning och förmedling genomfördes vid Hantverkslaboratoriet/Göteborgs universitet under perioden 2021-2023 i samarbete med Linköpings stift och Västerås stift. Projektet har finansierats av Riksantikvarieämbetet, via Länsstyrelsen Dalarna, och Svenska kyrkan. De föredrag som presenteras här sändes som webbinarier i mars 2023 och var öppna för allmänt deltagande.
Arja Källbom: Vad är tjära och tjärfärg? Hantverkslaboratoriet 2024-03-13 | Projektet Småskalig tjärframställning och förmedling genomfördes vid Hantverkslaboratoriet/Göteborgs universitet under perioden 2021-2023 i samarbete med Linköpings stift och Västerås stift. Projektet har finansierats av Riksantikvarieämbetet, via Länsstyrelsen Dalarna, och Svenska kyrkan. De föredrag som presenteras här sändes som webbinarier i mars 2023 och var öppna för allmänt deltagande.
David Fuchs: Nyläggning och tjärning av spåntak, Söraby kyrka Hantverkslaboratoriet 2024-03-13 | Projektet Småskalig tjärframställning och förmedling genomfördes vid Hantverkslaboratoriet/Göteborgs universitet under perioden 2021-2023 i samarbete med Linköpings stift och Västerås stift. Projektet har finansierats av Riksantikvarieämbetet, via Länsstyrelsen Dalarna, och Svenska kyrkan. De föredrag som presenteras här sändes som webbinarier i mars 2023 och var öppna för allmänt deltagande.
Pär Malmros: Tjära på gotländska kyrktak 1. Råvara tillverkning och användning Hantverkslaboratoriet 2024-03-13 | Projektet Småskalig tjärframställning och förmedling genomfördes vid Hantverkslaboratoriet/Göteborgs universitet under perioden 2021-2023 i samarbete med Linköpings stift och Västerås stift. Projektet har finansierats av Riksantikvarieämbetet, via Länsstyrelsen Dalarna, och Svenska kyrkan. De föredrag som presenteras här sändes som webbinarier i mars 2023 och var öppna för allmänt deltagande.
Pär Malmros: Tjära på gotländska kyrktak 2. Praktiska erfarenheter Hantverkslaboratoriet 2024-03-13 | Projektet Småskalig tjärframställning och förmedling genomfördes vid Hantverkslaboratoriet/Göteborgs universitet under perioden 2021-2023 i samarbete med Linköpings stift och Västerås stift. Projektet har finansierats av Riksantikvarieämbetet, via Länsstyrelsen Dalarna, och Svenska kyrkan. De föredrag som presenteras här sändes som webbinarier i mars 2023 och var öppna för allmänt deltagande.
Schablonmåleri med miljöomtanke: Tillverka färg med enkla ingredienser Hantverkslaboratoriet 2023-12-18 | Anna Berg arbetar som kulturmålare och biolog, med ett speciellt intresse för schablonmåleri. Med dessa filmer vill hon dela med sig av sitt arbetssätt för att underlätta för den som själv vill måla och mönstra ett rum med plastfria, enkla material. Och på så sätt uppmuntra fler till att prova på schablonmåleri och finna glädjen i att skapa egna mönster.I tre filmer får vi följa processen att förnya ett rum genom att först tapetsera väggarna med lumppapp och cellulosaklister (del 1), sedan tillverka äggoljetempera och limfärg och måla pappen (del 2), till att slutligen dekorera väggarna med schablonmönster (del 3).0:00 Inledning0:35 Skära kanter1:40 Tillverka äggoljetempera3:30 Måla med äggoljetempera9:14 Grunda för limfärg11:04 Tillverka limfärg13:31 Måla med limfärg
Schablonmåleri med miljöomtanke: Mönstra med schablonteknik Hantverkslaboratoriet 2023-12-18 | Anna Berg arbetar som kulturmålare och biolog, med ett speciellt intresse för schablonmåleri. Med dessa filmer vill hon dela med sig av sitt arbetssätt för att underlätta för den som själv vill måla och mönstra ett rum med plastfria, enkla material. Och på så sätt uppmuntra fler till att prova på schablonmåleri och finna glädjen i att skapa egna mönster.I tre filmer får vi följa processen att förnya ett rum genom att först tapetsera väggarna med lumppapp och cellulosaklister (del 1), sedan tillverka äggoljetempera och limfärg och måla pappen (del 2), till att slutligen dekorera väggarna med schablonmönster (del 3).0:00 Inledning01:28 Om att göra mönster och tillverka schabloner2:09 Förberedelser inför att måla mönster7:06 Börja måla mönster på väggen10:53 Lager 2 och 317:46 Sista lagret och mönsterfilosofi22:31 Klart!
Schablonmåleri med miljöomtanke: Tapetsera med lumppapp Hantverkslaboratoriet 2023-12-18 | Anna Berg arbetar som kulturmålare och biolog, med ett speciellt intresse för schablonmåleri. Med dessa filmer vill hon dela med sig av sitt arbetssätt för att underlätta för den som själv vill måla och mönstra ett rum med plastfria, enkla material. Och på så sätt uppmuntra fler till att prova på schablonmåleri och finna glädjen i att skapa egna mönster.I tre filmer får vi följa processen att förnya ett rum genom att först tapetsera väggarna med lumppapp och cellulosaklister (del 1), sedan tillverka äggoljetempera och limfärg och måla pappen (del 2), till att slutligen dekorera väggarna med schablonmönster (del 3).0:00 Inledning2:09 Bakrund och underlag4:10 Tapetsera med hel våd10:02 Tapetsera hörn18:40 Tapetsera med mindre bitar
Restaurering av vildvuxna träd och landskap Hantverkslaboratoriet 2023-10-11 | I utkanterna av Lärkastugans tomt står en del äldre fruktträd som inte beskurits på mycket länge och med tiden blivit rejält "vildvuxna". Vid härbret finns också en surkörsbärslund där det även växer krikon. Henrik Morin resonerar om olika strategier för att vårda träden. Tanken är att reducera äppelträdens kronor för att släppa in ljus och minska grenarnas tyngd, samtidigt som de får behålla mycket av sitt fria växtsätt. Mindre grupper av körsbärs- och krikonträd sparas, medan en hel del av de yngre skotten tas bort.0:00 Inledning0:35 Igenvuxna ytor1:31 Använda äldre foton 1:55 Vilka träd är egentligen äldst?2:42 Träd utanför gårdsbilden3:05 Fornlämningar och konkurrens med andra träd4:49 Beskärning av tidigare friväxtande träd5:33 Vildäpple eller vilt äpple?6:37 Insatser för alla träd?
Restaurera med hjälp av betesdjur Hantverkslaboratoriet 2023-10-11 | Vid Lärkastugan går några getter som ett första försök att använda betesdjur i restaureringen av området kring härbret. Det sker i samarbete med ett betesprojekt på ön. Kulturarvssekreterare Anneli Larsson berättar.0:00 Inledning0:38 Restaurering efter äldre arkivbilder1:04 Samverkan med lokala djurhållare1:40 Val av betesdjur
Tobias Ström: Mannen på taket. Exempel på målade plåttak från Ockelbo kyrka Hantverkslaboratoriet 2023-03-20 | ...
Slåtter - från gräs till hö Hantverkslaboratoriet 2023-02-14 | Innan ensilering och balpressar kom i bruk torkade alla bönder sitt foder till sina djur på hässjor. I den här filmen får vi följa folket på Lillhärjeåbygget under slåttertiden, när de säkrar årets vinterfoder till sin småskaliga besättning av fjällnära kor och får. De hässjar som de alltid gjort, på gammalt traditionellt sätt. Kunskaperna har blivit nedärvda från de som tidigare bott på gården.Filmen är inspelad i kulturreservatet Lillhärjeåbygget, som ligger i väglöst land i Härjedalen och är en av flera. 00.00 Intro00.26 Genomgång av arbetet01.19 Hässjevirke02.38 Uppsättning av hässja - förklaring04.25 Uppsättning av hässja06.01 Raka i kring06.43 Kämba - förklaring08.15 Kämba09.45 Slåtterperiod11.17 Material till härvan12.20 Hässjning12.32 Information om Lillhärjeåbygget12.55 Intervju med Eva Eriksson15.11 Insådd, plöja, så15.36 Höåtgång på Lillhärjeåbygget17.12 Torkning17.35 Hölada
Kornas år Hantverkslaboratoriet 2023-02-14 | I den här filmen får vi följa korna i kulturreservatet Lillhärjeåbygget under ett år. Vi får vara med när de flyttar från vinterfjös till sommarfjös, från sommarfjös till fäbodfjös, från fäbodfjös till sommarfjös och sedan slutligen tillbaka till vinterfjöset när vintern kommer. Under sommarsäsongen vallas de ut på morgonen och går sedan fritt på skogen, vart de vill under dagen innan de självmant återvänder hem till gården för kvällsmjölkningen. Under en månad tillbringar de sin tid uppe på gårdens fäbod, Hackåsvallen.Filmen är inspelad i kulturreservatet Lillhärjeåbygget, som ligger i väglöst land i Härjedalen och är en av flera. 00.00 Intro00.16 Vinter01.04 Vinterfjös04.22 Slutet av maj - Våren är här05.16 Första utsläppet för säsongen09.55 Vilbacke12.04 Sommarfjös12.37 Kvällsmjölkning13.45 Kalvflytt14.31 Morgon utsläpp15.22 Gätning16.27 "Drickat"17.08 Högsommar18.20 Information om Kulturreservatet Lillhäjeåbygget18.58 Buföring till Hackåsvallen21.50 Hackåsvallen23.40 September på gården25.00 Vinterfjös
Separator - Hur man monterar, använder och rengör en mjölkseparator. Hantverkslaboratoriet 2023-02-14 | Innan de stora mejerierna etablerades fick varje bondgård ta hand om sin egen mjölk hemma på gården. Många lösningar uppfanns. Den viktigaste var mjölkseparatorn. Den användes för att kunna separera grädden från mjölken på ett snabbare sätt. Tidigare hade man fått låta mjölken stå tills grädden flöt upp på ytan. I slutet av 1800-talet fanns en mjölkseparator på nästan varje bondgård runt om i Sverige. Idag är det få som vet hur en sådan fungerar. Här får ni se hur man monterar, använder och rengör en mjölkseparator.Filmen är inspelad i kulturreservatet Lillhärjeåbygget, som ligger i väglöst land i Härjedalen och är en av flera. 00.00 Intro00.23 Montering06.56 Användning11.42 Diskning14.10 Torkning
Odling av kulturspannmål på Gotland Hantverkslaboratoriet 2022-11-19 | På Gotland hålls ett antal traditionella kultursorter av spannmål i odling, tack vare några få entusiastiska jordbrukare. De förvaltar arvet efter en gård i Ardre på sydöstra Gotland, där man så sent som på 1960-talet höll dem i odling. De här gamla sorterna har i flera fall sitt ursprung flera tusen år tillbaka i tiden, och bär på viktig genetisk variation. I filmen berättar odlarna idag om hur det går till och vad man behöver tänka på för att lyckas, från sådd till skörd och lagring.0:00 En kärleksupplevelse1:05 Enkorn3:14 Kommersiell efterfrågan4:08 Odling på Broa gård i Halla6:06 De olika vetesorterna6:26 Jordbearbetning och sådd9:37 Ogräsbekämpning12:47 Odling på Tomsarve gård i Näs12:56 Sådd14:01 Vallodling15:34 Växtföljden19:03 Bekymmer med odlingen19:55 Härdighet jämfört med moderna spannmål21:33 Växtföljd på Broa gård23:16: Mängd utsäde på Broa gård24:14 Mognad26:23 Skörd och lagring på Tomsarve gård30:18 Utsädeshantering på Broa gård32:39 Lokalt anpassade sorter33:06 Utsädeshantering på Tomsarve gård37:06 Varför hålla på?
Stubbskottsängar i Sydsverige. Skötselstrategier på Hörjelgården och Äskhults by Hantverkslaboratoriet 2022-11-17 | Stubbskottsbruk i ängsmarker var oerhört vanligt i Skåne, Blekinge och Halland före den agrara revolutionen, men är nästan helt bortglömt idag. Filmen är en dokumentation av två platser, där stubbskottsängar restaurerats och nu brukas med delvis olika metoder.På Hörjelgården är skötseln systematiskt upplagd för att hålla ordning och även fungera för vetenskapliga uppföljningar av skötselresultatet. Skötseln på Äskhults by utgår mer ifrån vilka virkesbehov som kulturreservatet har, förutom att avverka de individer som är mogna.I filmen berättar de som ansvarar för skötseln på respektive plats hur de arbetar och varför.0:00 Intro0:51 Stubbskottsbrukets utbredning i Sverige1:15 Tecken på tidigare stubbskottsbruk1:57 Spåren försvinner2:23 Stubbskottsbrukets utbredning i Europa2:43 Stubbskottsbrukets principer4:13 Historiska skötselstrategier5:05 Skötselstrategier i Hörjelgårdens stubbskottsäng6:27 Näringscykeln i en stubbskottsäng med överståndare7:21 Rundvandring i Hörjelgårdens stubbskottsäng9:02 Äskhults stubbskottsbruk då och nu11:05 Skötselstrategier i Äskhults stubbskottsäng12:45 Att restaurera ett stubbskottsbruk14:47 Skörd16:28 Stubbskott i hårdvallsäng17:00 Restaurering forts.17:30 Överståndare - stubbskottsängens tredje komponent18:26 Användningsområden för virket i Hörjel20:34 Olika trädslag22:10 Användningsområden för virket i Äskhult25:11 Stubbskottsängens värden25:59 Biologisk mångfald26:43 Skottskogens värde i Storbritannien28:04 I grevens tid - ett bortglömt värde i svenska landskap
Sigdspånet, det gotländska brynet till lien Hantverkslaboratoriet 2022-11-08 | När man slår med lie brukar man på de allra flesta håll bryna eggen, under arbetets gång. Det finns ett antal olika varianter av bryne i Sverige. På Gotland används ett speciellt bryne av trä, som smörjs in med fett och mald sandsten. Erik Larsson på södra Gotland visar hur det går till, och även hur man sedan bryner liebladet.0:00 Intro1:08 Sandstenen2:38 Tillsätt vatten2:28 Olja4:05 Grusa sigspånet5:28 Att bryna med ett sigdspån8:16 Varför ett sigdspån?8:51 Att bryna med ett sigdspån forts.9:20 Sigdspånet som skiftnyckel
Att vässa sigden, liebladet Hantverkslaboratoriet 2022-11-08 | En förutsättning för att slå med lie är att liebladet hålls riktigt vasst. Det traditionella smidda liebladet i Sverige vässas på väss-sten. För att kunna slå ordentligt måste man alltså ha tillgång till en bra väss-sten. I filmen beskrivs hur det går till att vässa. Filmen är från södra Gotland men liebladen är normalt från andra håll i landet, och tekniken att vässa dem är densamma.0:00 Intro0:29 Vässning ovansida - teknik2:25 Ljudet2:47 Förvässning 3:11 Vässa undersida - teknik3:51 Förvässning forts.4:40 Placering av sigden mot vässtenen5:08 Skåda i eggen6:03 Vällranden, smidet7:38 Stålets kvalitet och förvässningen9:27 Skador i eggen10:52 Greppet13:00 Vässtenens kvalitet13:55 Jordläggning och buckliga sigdar14:48 Skillnad mellan vasst och vasst15:36 Rost15:53 Montering av sigden på orvet16:56 Kort om slåtterteknik
En gotländsk lie Hantverkslaboratoriet 2022-11-08 | Långt tillbaka, innan jordbruket mekaniserades, var lien ett av de viktigaste och mest värdefullaredskapen. Utan lie inget vinterfoder och därmed inte heller några djur. I Sverige har man traditionelltanvänt sig av lieblad där metallen smids i tre lager, och som vässas på väss-sten. I filmen visas hur en lie från södra Gotland är beskaffad, och hur den sätts ihop.0:00 Intro0:30 Örvet1:13 Örvkrokar2:21 Smidet3:37 Äldre smide4:28 Fästet för sigdspånet4:50 Att ställa in örvet5:53 Sigde från Igelfors6:12 Tangg och jordläggning7:36 Igelfors forts.8:10 Vinkeln mellan örvet och sigden9:35 Längden på örvet
Fagning med gotländsk reive Hantverkslaboratoriet 2022-11-08 | I träd- och buskbärande ängsmark är det nödvändigt att faga om våren, alltså städa bort grenar, kvistar och det mesta av höstlöven. Annars hämmas gräsväxten och det blir även svårt till slåttern under sommaren. I många marker är fagningen det mest tidskrävande arbetet under året. Filmen beskriver hur det här går till på södra Gotland. Det redskap som används, reiven, beskrivs också.0:00 Intro0:50 Reivens delar och fördelaktiga träslag2:52 Tändernas vinkel3:56 Olika reivor och räfsor5:03 Reiven förr7:36 Vanliga lagningar8:09 Ängenas förutsättningar på Gotland9:00 Olika träd ger olika krav på fagning9:49 Tidpunkt för fagning10:33 Varför fagning?11:54 Efterbetets betydelse12:20 Hur noga ska det fagas?12:47 Taktik och teknik13:54 Fagninhopar - varierade metoder14:40 Fagning - praktisk demonstration15:50 Reiven jämnar ut marken17:05 Källinggårke förr17:41 Praktisk demonstration forts.18:40 Att elda i änget19:49 Vindens riktning20:31 Hur noga ska det fagas? Forts.21:04 Vårbete i vissa fall21:17 Det tar tid21:57 Reiven som eldredskap23:27 Kåkse/tråske göisl
Hävden i Domerarve Storänget Hantverkslaboratoriet 2022-11-08 | Erik Larsson på södra Gotland berättar om en av hans egna ängsmarker, varför han sköter den och hur han resonerar. I den här filmen ligger särskilt fokus på skötsel av träd och buskar i änget. I ängsmark på lite mindre bördig jord i de här trakterna är träd och buskar en förutsättning för att få skörd, över årens och generationernas gång.0:00 Intro1:01 Ordet "änge"2:48 Träd och buskar i änget4:25 Skugga i änget5:25 Ängets struktur7:06 Lövtäkt i ängen på Sudret7:47 Skötsel av änget över tid9:48 Varför änge?
Ängshävden under året Hantverkslaboratoriet 2022-11-08 | Filmen beskriver de olika arbetsmoment som ingår i en traditionell ängshävd, alltså från den tid i svenskt jordbruk då man var helt beroende av ängsmark för att försörja sig med vinterfoder till djuren. Filmen berättar om de förhållanden och traditioner som finns på södra Gotland.0:00 Intro0:16 Årets första åtgärd0:32 Tråske/kåkse göisl1:26 Fagning1:49 Tidpunkt för fagning3:35 Varför fagning5:24 Bondens privilegium5:43 Slåtter - tidpunkt och tidsåtgång7:08 Hantering av höet9:45 Återväxt och efterbete10:48 Vart djuren betade12:46 Efterbete forts.13:09 Klappning/hamling13:38 Vinterarbete
Änge, ett sätt att bruka marken Hantverkslaboratoriet 2022-11-08 | Den ursprungliga betydelsen av ordet äng är ett sätt att bruka jorden, att bärga hö utan att plöja och så in en gröda. I stället sköter man den markväxtlighet som finns där, och även träd och buskar, där så krävs. Den här filmen berättar om ängshävd som en brukningsform, och hur den kan förändras med tiden. Allt det här utifrån de förhållanden och traditioner som finns på södra Gotland.0:00 Intro0:33 Åker till äng2:16 150-årig äng5:18 Förändring över tid7:45 Från öppet till trädbestånd9:11 En björkdunge och frodig äng11:29 Definition av "änge"11:43 När gräset lämnas12:59 Om slåttern upphör13:35 Förändrade värderingar
Fotografier som utgångspunkt för restaurering och skötsel Hantverkslaboratoriet 2022-10-22 | Fotografier kan - om sådana finns - vara en utmärkt kunskapskälla vid restaurering av en äldre trädgårdsmiljö. De kan berätta om miljön som helhet, men också om detaljer, i bästa fall på artnivå. Fruktodlingen vid Lärkastugan på Sollerön finns dokumenterad vid olika tider. Ett foto av fruktträdsallén ner mot stugan är utgångspunkt för ett samtal om restaureringen av densamma. Medverkande: Helena Kåks, Anneli Larsson, Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Introduktion1:22 Urval av arkivbilder1:48 Personer som präglat kulturmiljön2:20 Information från arkivbilder3:12 Helhet istället för enskilda objekt3:27 Detektivarbete4:48 Placering och planteringsavstånd5:16 Tillgänglighet för fordon6:02 Eftersträvad målbild och tid6:26 Tillvägagångssätt inför återplantering7:06 Karl Lärkas bilder i Mora bygdearkiv
Genomgång inför beskärning Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Henrik Morin, trädgårdstekniker och fruktträdsexpert, går igenom några av de äldre äppelträden vid Lärkastugan inför en första beskärning. Det handlar bland annat om att bibehålla trädens ursprungsform och skapa balans mellan vegetativa och fruktbärande skott. "Trädruiner" kan fylla en funktion både som museiföremål och för att de gynnar biologisk mångfald. Medverkande: Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Träd i äldre kulturhistorisk miljö1:05 Ringsporrar2:08 Beskärning vid avstannad tillväxt2:50 Skavanker i gamla träd3:17 Stora snitt och röta4:55 Beskärningsnivåer i trädet5:34 Vattenskott och olia typer av knoppar7:46 Åtgärd efter hård beskärning8:35 JAS och tidpunkt för beskärning9:46 Trädruiner och mulm10:40 Biologiska värden eller historisk autenticitet?11:10 Ta tillvara sista livsgnistan12:05 Värdefull röta13:05 Åtgärder vid stamsprickor 13:49 Påverkan av tickor i trädet
Ett gammalt och medfaret päronträd Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Vid Lärkastugan finns två originalträd av lokalsorten 'Solleröpäron' eller Ågåpäron som den heter på sollerömål. Det ena trädet är i dåligt skick och påverkas dessutom negativt av andra träd i närheten. Henrik Morin resonerar kring lämpliga åtgärder, som att reducera trädets krona och förbereda plantering av ett nytt träd av samma sort. Träddungen mot väster behöver gallras för att få tillbaka mer av det tidigare öppna landskapet. Att ta bort den stora häggen kan dock bli svårt eftersom det skulle resultera i mängder av rotskott och därmed också långtgående skötselproblem. Medverkande: Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Förändring över tid1:36 Ågåpäron eller Solleröpäron1:46 Åtgärder för medfarna träd2:01 Reaktionsved2:15 Livslängd och åtgärder3:07 Konkurrens från andra träd3:38 Ersätta sorter
Uppföljning av vårbeskärning Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Det har blivit augusti och Henrik Morin följer upp vårbeskärningen av det gamla Åkeröträdet (se filmen Beskärning av ett äldre Åkeröträd) vid Lärkastugan, Sollerön. Trädet har minskat i vikt och volym och har kvar sin grundform utan att ha svarat med någon mer omfattande skottbildning. Angreppen av fruktträdskräfta, som är så vanliga på Åkeröträd, är måttliga. Medverkande: Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Återblick på åtgärd1:19 Sekundär krona1:48 Åtgärder framåt2:41 Återblick på snitt3:20 Äldre träd, låga snitt och övervallning4:03 Stamsprickan4:21 Årets tillväxt och beskärning5:15 Fruktträdskräfta6:30 Sammanfattning av plan framåt
Beskärning av ett äldre Åkeröträd Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Henrik Morin visar vårvinterbeskärning av ett gammalt äppelträd i den äldre extensiva fruktodlingen vid Lärkastugan, Sollerön. Trädet har stora värden estetiskt, biologiskt och som ett kvarvarande originalträd från anläggningens tillkomst. Målet med beskärningen är att gallra, reducera och avlasta vikt i trädet utan att förändra grundformen. En uppföljning i augusti visar hur trädet då svarat på beskärningen (se filmen Uppföljning av vårbeskärning). Filmen tar även upp säkerhetsaspekter vid beskärning av stora träd. Medverkande: Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Intro0:44 Sele och säkerhet2:01 Såg och sekatör3:14 Stege3:34 Riskanalys av stam4:18 Säkerhetsåtgärd4:44 Kronstabilisering6:12 Planering av beskärning7:09 Skyddsglasögon8:04 Hantering av fruktved under beskärning8:37 Beskärning i sektioner9:52 Röta av ticka och säkerhet i trädet10:34 Framkomlighet under trädet11:03 Avlastning genom 3-stegssnitt12:18 Att få ett bra slutgiltigt snitt15:50 Börja säsongen med nytt sågblad14:25 Att bygga en hög av borttagna grenar15:18 Pausa för perspektiv16:46 Användning av selen i trädet18:43 Knäcka ut en större gren20:39 Perspektiv från en annan vinkel21:21 Fällhugg med riktskär22:31 Slutgiltigt snitt av större gren24:08 Pausa för överblick av balansen i trädet24:50 Tre grenar tätt inpå varandra25:23 Ta med riset ner och arbeta uppifrån och ned26:08 Planering för beskärning av andra sidan27:10 Slutgiltigt snitt på böjt grenfäste28:35 Flush-cut, stora snitt och övervallning30:11 Säkerhet i trädet30:50 Uttag av stora grenar för balans33:23 Att såga på tvären framför sig33:56 Paus för överblick av helhet34:55 Val vid glesning av tätare parti35:43 Avslutande överblick36:13 Säker placering av stege37:15 Avslut och att inte ta för mycket39:16 Rakt eller böjt sågblad41:20 Sammanfattning efter beskärning
Planerad beskärning av surkörsbär Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Vid Lärkastugan finns ett flertal fina exemplar av surkörsbär, troligen av lokalsorten 'Solleröbär'. Henrik Morin visar ett av dessa träd där en lätt beskärning kan vara på sin plats för att öppna kronan och lyfta fram stammen. En sådan beskärning av stenfrukt görs med fördel under vegetationsperioden. Medverkande: Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Att känna igen surkörsbär0:38 Lokalsorten 'Solleröbär'0:53 Att känna igen körsbärssläktet på bar kvist1:28 Lämplig beskärningsmetod2:24 Tidpunkt för beskärning2:47 Estetisk beskärning
Rester av spaljerade päronträd Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Vid Lärkastugans västra gavel växte längre tillbaka två spaljerade päronträd. Av det ena återstår en grundstam, av det andra en stubbe. Henrik Morin resonerar kring den konflikt som kan uppstå mellan kulturhistoriskt värdefulla växter respektive byggnader och hur den kan hanteras, i det här fallet med hjälp av en kraftig rotspärr. Runt stugan växer också spiraea och en del andra trädgårdsväxter som kommit dit relativt sent. Kanske bör det mesta av detta tas bort för att förstärka den fäbodmiljö som karakteriserar platsen. Medverkande: Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Då och nu0:46 Grundstam av Pyrus communis1:15 Värdering av grundstam1:51 Träd intill byggnader2:29 Tillvägagångssätt för restaurering med rotspärr3:41 Tidslager och stilförändringar4:20 Åtgärd mot spirea5:10 Miljöns historiska kontext
Plantering av surkörsbär Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Den hundraåriga fruktodlingen vid Lärkastugan behöver kompletteras med nya träd. Henrik Morin påbörjar återplantering av den gamla skörsbärsallén med lokalt material. Filmen behandlar grävning av planteringsgrop, plantering och uppbindning. Medverkande: Henrik Morin och Anneli Larsson. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Placering av träden i allén0:58 Genomgång av moment1:58 Ta bort grässvålen3:52 Grävgrepen 5:10 En bra fruktträdsjord6.00 Hantering av lokal planta7:10 Planteringsdjupet7:30 Sätt ett trädstöd9:41 Prova gropen och blanda jord12:27 Plantera13:31 Vattna14:11 Binda upp trädet17:01 Avsluta plantering18:32 Trädkronans form och beskärning19:50 Skötsel under etablering
Lärkastugan - fruktodling på fäbodställe Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Dokumäntärfotografen Karl Lärka och hans hustru Svea köpte 1925 en tomt på Sollerön, Dalarna, och uppförde där ett fäbodställe. I anslutning till byggnaderna anlades en mindre fruktodling med äppelträd, päronträd och surkörsbär. Denna var starkt kopplad till den omfattande fruktodlingling som fanns på Sollerön vid början av 1900-talet. Filmen berättar platsens historia som en bakgrund till övriga filmer i serien Fruktträd i kulturmiljö vilken behandlar restaurering, nyplantering, vård och beskärning. Medverkande: Anneli Larsson. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Introduktion0:46 Karl och Svea1:29 Fäbostället Lärkastugan2:22 Fruktodlingen2:43 Solleröns tradition av fruktodling4:18 Lärkastugans fruktträdsallé4:49 Fruktträdgården och Svea
Beslut om skötselåtgärder Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Vid Lärkastugan på Sollerön är den hundraåriga fruktodlingen i behov av restaurering. Henrik Morin, trädgårdstekniker och expert på äldre fruktträd, framhåller några saker som är viktiga att tänka på vid planering av skötselåtgärder: alla insatser bör göras med hänsyn både till de enskilda trädens kondition, och till anläggningen som sådan. Beskärningsinsatser bör spridas över säsongen. Eftersom träden är 100 år är det också dags att börja förbereda kommande återplantering. Medverkande: Henrik Morin. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Förstå den kulturhistoriska kontexten1:42 Äppelsorterna vid Lärkastugan2:15 En trädgård i flera delar3:03 Foton som källa och förändring över tid4:00 Planera väl 4:46 Ersätta gamla fruktträd
Inkrukning av surkörsbär Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Den hundraåriga fruktodlingen vid Lärkastugan behöver kompletteras med nya träd. Henrik Morin ersätter ett sedan länge försvunnet träd med ett nytt. Filmen behandlar sortval, grävning av planteringsgrop, plantering, uppbindning samt skydd mot harar och rådjur. Medverkande: Henrik Morin och Anneli Larsson. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Restaurering av körsbärsallén1:52 Att välja ut ett skott3:26 Rotsystemet och kronan5:15 Tidpunkt att ta material6:39 Rotspade7:37 Ett skott för inkrukning10:08 Beskärning11:05 Jord och skötsel11:38 Inkrukning12:51 Att jordslå skott13:23 Att binda upp stammen14:35 Ett rotskott med få finrötter17:05 Inkrukning av skott med litet rosystem
Plantering av äppelträd Hantverkslaboratoriet 2022-10-20 | Den hundraåriga fruktodlingen vid Lärkastugan behöver kompletteras med nya träd. Henrik Morin ersätter ett sedan länge försvunnet träd med ett nytt. Filmen behandlar sortval, grävning av planteringsgrop, plantering, uppbindning samt skydd mot harar och rådjur. Medverkande: Henrik Morin och Anneli Larsson. Foto och postproduktion: Freja Frölander. Projektledare: Helena Kåks och Tina Westerlund. Filmen är inspelad vid Lärkastugan, Sollerön 2022. En film från Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Mariestad.0:00 Äppelterrassen 0:36 Sortval och grundstam1:52 Ockulering och påverkan på trädet2:28 Uppbyggnadsbeskärning3:38 Genomgång av planteringsmoment4:12 Planteringsgropens storlek5:06 Bedömning av jorden6:13 Åtgärda sorkangrepp7:12 Kulturhistorisk kontext och förändring9:03 Planteringsdjup10:22 Inspektion av containerodlat träd11:20 Kontroll av planteringsdjup12:27 Rikta trädets grenverk12:59 Träd med flera stöd13:39 Putsa rotsystemet och dåligt rotade träd14:58 Plantering15:35 Vattna16:45 Placera trädstöd19:22 Val av nät20:27 Binda upp träd med flera stöd22:25 Gnagskydd/stamskydd23:12 Nätmontering och tidpunkt för beskärning25:16 Viltproblem26:19 Information på etiketter27:13 Skötsel under etablering
Att tillverka ett laggkärl Hantverkslaboratoriet 2022-05-11 | I filmen får vi följa snickarmästare Beth Moens arbete med laggning från virke till färdigt laggkärl. Filmen spelades in i Siljansnäs 2020. Den är okommenterad och tänkt att ses tillsammans med skriften "Lagga med förindustriella metoder" av Beth Moen. Filmen och skriften är resultat av ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet. Foto: Tomas Karlsson. Klippning: Beth Moen och Thomas Karlsson. En film från Hantverkslaboratoriet 2022.
Gräsbränning på Motala äng Hantverkslaboratoriet 2018-11-29 | Gräsbränning är en traditionell skötselmetod inom landskapsvården för att få bort torrt fjolårsgräs och ge fart åt ny växtlighet. I filmen visas en gräsbrännings-verkstad på Motala äng under ledning av Johan Falck, naturvårdsentreprenör. Filmen är inspelad 7 april 2017 på Motala äng, norr om Finspång, i Östergötlands län. Kamera och berättarröst: Karin Bäck. Klipp: Niclas Lindahl och Karin Bäck. En film från Svenska Kulturlandskap, Riksantikvarieämbetet och Hantverkslaboratoriet 2018.0:00 Introduktion1:20 Säkerhet och risker2:25 Utrustning3:53 Huvudredskapet5:29 Upptorkningsdagar5:55 Vindförhållanden6:28 Antal personer vid bränning6:45 Tändningsmodeller7:45 Spara vegetationsinslag och hantering vid bränningsgräns8:38 Att tända strategiskt10:24 Att släcka eld 11:00 Eftersläckningsarbete11:35 Vidare information och läsning
Oppgangssaga i Aursfjord – enkelt og genialt Hantverkslaboratoriet 2018-07-01 | Arne Pedersen är sjätte generationens sågmästare vid den vattendrivna ramsågen i Aursfjord i norra Norge. Sågen byggdes 1796. I filmen berättar Arne Pedersen om sågens historia och visar hur sågens olika delar fungerar, detalj för detalj. Medverkande: Arne Pedersen, sågmästare, Terje Planke, Norsk Folkemuseum och Roald Renmælmo, timmerman. Filmen är inspelad i augusti 2013, vid Aursfjord, Malangen, Troms, Norge. Kamera: Anders Lundvang och Patrik Jarefjäll. Redigering: Anders Lundvang. Sakkunnig och initiativtagare till filmen: Roald Renmælmo. Filmproduktionen är finansierad genom ett samarbete mellan NTNU Tradisjonelt bygghandverk i Trondheim och Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitetet. En film av Anders Lundvang och Roald Renmælmo 2018.0:00 Introduktion2:38 Miniatyrmodellen4:32 Sågens historia7:29 Sågdammen9:26 Vattenrännan och dammluckan14:00 Vattenhjulen, kättingen och vattnets flöde21:44 Krontappen24:16 Ramsågen 34:28 Demonstration av sågprocessen49:08 Timmertransporten
